Börsen har alltid rört sig i cykler, styrda av olika krafter. Efter årtionden där penningpolitiken dominerat, med låga räntor och centralbankers ingripanden, står vi nu inför ett nytt skifte – politikens tid.
Vi vet alla att börsen går i cykler. Även om det inte bara är en faktor som styr riktningen på börsen är det ofta ett tydligt narrativ som driver börsen uppåt. Under åren 2000 till 2008 befann vi oss i, i vad som då kallades ”Superkonjunkturen”. Kina hade kommit in i WTO och skulle bli hela världens fabrik och skulle sänka kostnader för vartenda bolag på börsen. Efter oreglerat risktagande och en hög grad av finansiell kreativitet nådde vi vägs ände och Lehman Brothers föll. Disruption! Därefter kom vi in i penningpolitikens tid. Sedan finanskrisen har börsens utveckling dominerats av penningpolitik. Låga räntor, kvantitativa lättnader och centralbankernas interventioner har lett till en miljö där kapitalflöden styrts mot räntekänsliga sektorer och stora indexdominerande bolag. Nu går vi in i en ny fas – politikens tid – där finanspolitik, handelspolitik och geopolitik tar över som de primära drivkrafterna. Det är en förändring som skapar större volatilitet och osäkerhet, men som samtidigt erbjuder en mer gynnsam miljö för aktiv förvaltning och stock-picking.
Nu går vi in i en ny fas – politikens tid – där finanspolitik, handelspolitik och geopolitik tar över som de primära drivkrafterna.
I en värld där passiva flöden under lång tid har dominerat marknaden, skapas nu allt fler möjligheter för aktiva förvaltare att identifiera felprissättningar. De senaste åren har mycket kapital strömmat till indexfonder och ETF:er, vilket gjort att börsen blivit mer mekanisk och mindre differentierad. Men när vi nu rör oss mot en marknad där finanspolitik och makroekonomi får större inverkan, är det första gången på länge som oddsen – och möjligheterna – är större än någonsin för att hitta felvärderingar. Detta är ett klimat vi på Sensor Fonder trivs i. Addera då faktorn att pengar inte längre bara flödar till USA – utan nu vänder åter till Europa och Sverige.
Efter finanskrisen 2008 blev centralbankerna huvudaktörer i den ekonomiska utvecklingen. Låga räntor och massiva stimulanser skapade en miljö där "TINA" (There Is No Alternative) dominerade. Aktiemarknaden drevs uppåt, men på ett sätt som snarare speglade låga kapitalkostnader än fundamentala värden. Techbolag och räntekänsliga företag gynnades, medan värdebolag och cykliska sektorer hamnade i skymundan.
Pandemin och kriget ändrade spelplanen, igen. Ny disruption. Obegränsade finansiella stimulanser och blockerade handelsvägar startade en inflationsbrasa vi inte sett på årtionden. Räntehöjningarna från centralbankerna för att hantera detta blev slutet på den långa perioden av extremt billig likviditet. Efter några år av kraftfull inflationsbekämpning ser vi i stället nu en värld där Trump återigen tagit plats i Vita huset och hastiga politiska beslut kring tullar, skatter, budgetunderskott, statsskulder och regleringar blir avgörande för marknaden. Skattelättnader och infrastrukturinvesteringar, framför allt i USA, driver tillväxt men också risker för stigande inflation, ökade underskott och större upplåningsbehov. Och därmed högre räntor. Det innebär att bolag med sunda balansräkningar och stabila kassaflöden får en fördel, medan bolag som växte på lånade pengar riskerar att hamna i svårigheter. I EU är vi nu äntligen beredda att ta av oss den gula ledartröjan i flest antal regleringar och samtidigt försöka distansera sig från ett alltmer opålitligt USA.
Handels- och geopolitik skapar nya vinnare och förlorare
Ett av de tydligaste exemplen på hur politiken nu styr börsen är handels- och geopolitiken. USA:s aggressiva handelspolitik, där tullar och sanktioner används som verktyg, skapar större osäkerhet för globala leveranskedjor och med risk för handelskrig. Sanktioner mot länder som manipulerar sina valutor och en växande protektionism gör att vissa sektorer gynnas på bekostnad av andra.
Det ökade fokuset på inhemsk produktion och självförsörjning kommer gynna vissa branscher, exempelvis försvarsindustrin, matproduktion och energisektorn.
Europa står inför stora utmaningar. Trumpadministrationens hårda ton mot EU, samt osäkerheten kring Nato och globala allianser, gör att investeringar avvaktas och flyttas om. Det ökade fokuset på inhemsk produktion och självförsörjning kommer gynna vissa branscher, exempelvis försvarsindustrin, matproduktion och energisektorn.
Geopolitiska risker, som Rysslands roll i Ukraina och relationen till Europa, spänningarna mellan USA och Kina och situationen i Mellanöstern skapar snabba och oförutsägbara marknadsrörelser. I en sådan miljö kan indexnära strategier bli problematiska. I stället krävs en mer selektiv och flexibel förvaltning.
Inflation och ränteförändringar – en ny normal
Under åren av extremt låga räntor fanns det ett "race to the bottom" för avkastning, vilket ledde till att allt fler investerare sökte sig till indexfonder och passiva strategier. Men med inflationen tillbaka och centralbanker som balanserar mellan att hålla tillväxten i gång och bekämpa prisökningar, har vi fått en mer dynamisk marknad. Räntehöjningar har slagit hårt mot tidigare vinnarsektorer, särskilt teknik och fastigheter, medan traditionella värdebolag och cykliska sektorer har gynnats.
Detta gör att det inte längre räcker att bara "rida på vågen" av låga räntor och passiva flöden. Vår uppfattning är att räntan inte kommer ha en lika tydlig riktning, utan i stället bli mer statisk. Centralbankerna strävar efter att uppnå en normalränta som åtminstone ger positiv realränta om ca 0,5 %. Att investera i rätt bolag vid rätt tillfälle har blivit allt viktigare – vilket är exakt vad aktiv förvaltning och stock-picking handlar om.
På Sensor Fonder har vi alltid trott på aktiv förvaltning och stock-picking. Vår investeringsfilosofi bygger på att analysera makrotrender, identifiera finansiellt sunda bolag med starka tillväxtambitioner och att agera flexibelt när förutsättningarna förändras.
I en värld där politiska beslut kan orsaka snabba värderingsförändringar och där sektorer kan gynnas eller missgynnas över en natt, är det viktigare än någonsin att ha en aktiv strategi. Vi på Sensor Fonder trivs i denna miljö, eftersom vi kan dra nytta av vårt sedan lång tid väl sammansvetsade förvaltarteam och förmåga att snabbt anpassa oss efter de nya spelreglerna.
De senaste dagarnas börsoro, utlöst av besked om nya tullar från Donald Trump, har lett till kraftiga marknadsrörelser. På Sensor Fonder har vi vidtagit åtgärder i våra portföljer – med syftet att proaktivt hantera risk och positionera oss för att kunna skapa överavkastning framåt.
Månadsbrevet för mars är här. Läs om hur fonderna har utvecklats och hur våra förvaltare ser på marknaden.
Vår portföljförvaltare Ulf Öster delar sin syn på det högaktuella ämnet - de amerikanska tullarna - i intervju hos Devise Partners.